Valt språk Svenska (Sweden)
Select language
Varukorgen är tom
Navigera
Hem
Om Psalmportalen och Kontakta oss
Författare och tonsättare
Hur hittar du psalmen? Hur kan du skriva ut?
Tips till psalmskaparen
Cookies

Tips till psalmskaparen

Vad är egentligen en psalm?

En definition skulle kunna se ut så här: en psalm är en sång som innehållsmässigt tar sin utgångspunkt i kristen tro och som erbjuder oss en möjlighet att gemensamt uttrycka denna tro. För Psalmportalen passar Ärkebiskop Bertil Werkströms ord i inledningen till 1986-års psalmbok särskilt väl: Lovsången till Guds ära föds ständigt på nytt i Kristi kyrka. Varje tid söker sitt eget sätt att uttrycka sin glädje och tacksamhet över Guds väldiga gärningar. 

Behöver vi nya psalmer? Vi har en fantastisk psalmskatt, lovsånger, klagopsalmer, läropsalmer och tonsatta böner som sjungits och sjungs och har förmåga att bekräfta människors tro idag. Ändå finns ständigt behov av nya psalmer. Varje tid har sitt särskilda språkliga uttryck, sina perspektiv, sin kontext och allt det behöver få reflekteras i de psalmer vi sjunger. Den äldsta psalmen i vår nuvarande psalmbok skrevs på 300-talet av biskop Ambrosius av Milano. Den yngsta psalmen skrivs förmodligen idag, kanske just nu.

Här nedan kommer tips till textförfattaren och tonsättaren. Tipsen om text är sammanställda av Kristina Sandgren Furberg och tonsättning av Kjell Perder.


Till textförfattaren

  • Vad vill du uttrycka med din text? Att formulera en psalmtext är ett sätt att uttrycka sin tro eller sin bön och i den kan man väva in sina livserfarenheter i ord som kan sjungas tillsammans med andra.
  • Vilken idé har du med psalmtexten? Tar den sin utgångspunkt i din egen erfarenhet? Fundera på vad ditt budskap är och hur du bäst kan ge ord åt det du vill dela med dig av.
  • Vilken struktur skall du ge psalmtexten? Strukturen på psalmen är viktig för att ditt budskap ska nå fram. Titta på dina favoritpsalmer och se hur författaren har lagt upp strukturen. Hur många verser är det? Hur ser utvecklingen i psalmen ut? Finns det en vändpunkt och var kommer den i så fall? Finns det speglingar och kontraster i psalmen? Finns det upprepningar?
  • Rytmen i texten måste vara konsekvent för att texten ska kunna tonsättas och sjungas. Här kan man ta hjälp av en arbetsmelodi som man lånar från en befintlig sång eller psalm eller skapar själv. Också betoningen av orden i psalmen är viktig. Hör noga efter att den är naturlig och också stämmer med rytmen.
  • Psalmen skall kunna sjungas direkt och av många. Det finns olika sätt att hjälpa församlingen att ta till sig psalmen. Ett mycket vanligt och verksamt sådant är slutrimmet. I slutrimmet låter man sista ordet i två versrader i följd eller nära varandra sluta likadant från en betonad vokal och bakåt. Exempel: bal–pedal, sorg–Göteborg, elefant–konsonant. Fiskare rimmar dock inte på slaktare, eftersom ljudgruppen som upprepas är obetonad. Rimmen kan användas på olika sätt; i slutet på varje rad eller mer sparsamt. Man kan ha ett genomgående rim eller ha flera olika i samma vers. Vokalassonans är en annan och öppnare sorts rim där en eller flera vokaler återkommer t ex stol och blod där o-ljudet är det samma. Det ger nästan samma effekt som slutrimmet men styr inte innehållet lika mycket. Ytterligare en modell är allitterationen dvs. ord som börjar med samma ljud – t ex gräs, grus och gummihallon.
  • Ett annat sätt att hjälpa lyssnaren/sångaren är att låta en inledande eller avslutande strof upprepas. Exempel: SvPs 396, här upprepas strofen Gud är en av oss vid detta bord två gånger i slutet på varje vers eller SvPs 472, här inleds varje vers med samma strof Jag vill sjunga om min vän.
  • Är det ett jag eller ett vi som sjunger? Att sjunga psalm i en gudstjänst är en gemensam handling, alltså ett vi men samtidigt finns det många exempel på psalmer där jag används även om psalmen sjungs gemensamt. Kanske kan båda användas i samma psalm? Pröva dig fram och se vad som bäst bär fram ditt budskap.
  • Om det finns ett tilltal i psalmen finns kanske också ett du. Vem är psalmens du och hur uttrycks det på bästa sätt?
  • Låt arbetet med en psalmtext få ta tid. Låt texten ligga till sig, återvänd till den och se om den behöver arbetas om ytterligare innan du sätter punkt.
  • Till textens hjälp finns melodin och dess rytm. Tonsättaren försöker hitta stämningen och budskapet i texten för att lyfta fram dem. De ska uppfattas som en helhet. Det tänker vi sällan på. Gör vi det är det kanske för att ord och ton skaver mot varandra. Det förekommer också att samma text har flera tonsättningar. Det kan vara intressant att höra vad som händer med psalmen i den ena eller andra varianten.

Vill du ha kontakt med någon erfaren textförfattare för att få goda råd? Maila till psalmportalen@wessmans.se så kan vi förmedla kontakter

 

Till tonsättaren

  • Innan du börjar tonsätta en text bör du fundera över psalmens innehåll (tematik, teologisk dimension, språknivå, undertext) och hur detta ska speglas i musiken. Analysera var höjdpunkterna ligger och lägg märke till hur texten naturligt rytmiseras när du läser den högt.
  • Det är viktigt att din melodi har ett genomtänkt spänningsförlopp där energiflödet disponeras så att sången inte blir jämngrå. Ett ”klimax” kan uppnås på olika sätt: höjdton på rätt ställe, energiskt språng, rytmisk eller harmonisk intensitetsförhöjning osv, men hur vi tar oss dit är förstås också betydelsefullt.
  • Du måste inte utgå från dur/moll-tonalitet när du skapar din melodi (modalitet och fritonalitet kan också ge både intressanta och sångbara resultat), och små välavvägda kromatiska avvikelser från valt tonförråd kan ge märg åt melodin.
  • Var noga med textbehandling och rytmisering så att de viktigaste orden i texten lyfts fram. Undvik att lägga obetonade stavelser eller mindre viktiga prepositioner på långa toner eller betonade taktdelar.
  • Spännande rytmer i en psalm kan stimulera till en mer livfull gemensam sång. När du använder dig av synkoper, trioler, överbindningar osv var då noga med att rytmen känns naturlig och inte krystad i förhållande till texten.
  • Harmoniseringen skall förstås vara ett stöd för melodin, men också ha sin egen inre logik. Riktning, färgningar och ”harmonisk rytm” (dvs hur ofta ackordbyten sker) bör planeras så att ackordföljden blir organisk. Förtätning kan ex med fördel ske alldeles före slutet av en strof. Dubbelkolla alltid att det inte uppstår oönskade dissonanser mellan meloditoner och ackordtoner.
  • När du noterar musiken, var noga med textläggning och legatobågar, att användningen av balkar och pauser följer pulsslagen, att symboler används medvetet och att tempoangivelsen stämmer med taktarten. Sträva gärna efter att notera så ”optiskt” korrekt som möjligt, dvs att notvärdets utrymme i takten i mesta möjliga mån motsvarar dess tidslängd.
  • Tänk på omfånget i din melodi och att högsta och lägsta ton inte hamnar långt utanför gemene mans räckvidd (dvs i regel inte lägre än noterat lilla a eller högre än noterat tvåstrukna ess). En psalm skall sjungas av en församling och det ställer vissa krav på ”brukarvänlighet”, men begränsa dig inte för den skull till upprepade stegvisa rörelser i klanglöst register. Också församlingssång måste få chansen att lyfta!
  • Sjung din melodi många gånger för dig själv och pröva den på andra i din närhet. Det som känns både lättsjunget och slitstarkt är ofta det vi vill sjunga om och om igen. Studera psalmbokens allra bästa sånger!

Vill du ha kontakt med någon erfaren tonsättare för att få goda råd? Maila till psalmportalen@wessmans.se så kan vi förmedla kontakter.