Låt mig se det stora i det lilla!
Låt mig se din storhet uppenbar!
Vad ej mänskligt öga här kan skåda,
Gud, ditt öga genomskådat har.

Låt mig se det stora i det minsta!
Låt mig se din makt bli uppenbar!
Du, som bröd åt tusental välsignat.
Du densamme är som förr du var.

Låt mig se din storhet i de under;
som du gjort och som du ännu gör!
Du din kraft i svaghet uppenbarat.
Nu, som förr ditt folk du själv anför.

Det som här var ringa och föraktat,
har du själv utkorat Herre kär.
Ty, du ville visa att din storhet
i det ringa uppenbaras här.